Lära nu | Matematik

Taluppfattning och tals användning:

Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.

Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.

Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska situationer.

Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal.

Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.

Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med tal i bråk-, decimal- och potensform.

Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Algebra:

Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

Metoder för ekvationslösning.

Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas generellt.

Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.

Matematiska likheter samt hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner.

Variablers användning i algebraiska uttryck, formler, ekvationer och funktioner.

Metoder för att lösa linjära ekvationer och enkla andragradsekvationer.

Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks generellt.

Programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö. Hur algoritmer skapas, testas och förbättras vid programmering.

Geometri:

Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tre-dimensionella objekt.

Likformighet och symmetri i planet.

Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.

Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.

Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.

Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet.

Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.

Likformighet och kongruens.

Sannolikhet och statistik:

Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.

Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.

Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.

Sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer. Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.

Kombinatoriska principer och hur de kan användas i olika situationer.

Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

Lägesmått och spridningsmått samt hur de används för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Samband och förändring:

Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.

Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att, såväl med som utan digitala verktyg, undersöka förändring, förändringstakt och samband.

Proportionalitet och hur det används för att uttrycka skala, likformighet och förändring.

Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg.

Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden.

Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta linjens ekvation för att beskriva samband.

Funktioner och hur de används för att beskriva samband och förändring samt undersöka förändringstakt. Hur funktioner uttrycks i form av grafer, tabeller och funktionsuttryck.

Problemlösning:

Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer och ämnesområden.

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning:

Algebra:

Geometri:

Sannolikhet och statistik:

Samband och förändring:

Problemlösning:

Användningsområde

Matematik

Om oss

Följ oss

Lärargalan

Kontakt